Många undrar över det här mystiska begreppet meritpoäng. Låt mig förklara:

Bakgrund

Att ha fördjupade kunskaper i moderna språk, engelska och matematik är alltid till fördel både för den enskilde och för samhället i stort. Och om du tänker studera inom ett visst område på högskolan så har du bättre förutsättningar att lyckas med dina studier ifall du har vissa förkunskaper inom detta eller liknande områden.
Därför införs meritpoängsystemet, som kommer att tillämpas från och med antagningen till högskolan nu i höst (HT 2010).

Hur mycket meritpoäng kan jag få och hur viktigt är det?

För dig som går i tvåan och trean på gymnasiet gäller:

Du får meritpoäng ur fyra* olika kategorier (se nästa rubrik). Som mest får du tillgodoräkna dig 2,5 poäng att lägga till ditt så kallade jämförelsetal (= betygsmedelvärdet som grundar sig på de obligatoriska 2 500 kurspoängen). Jämförelsetalet är 10.00 om du har betyget G på alla kurser, 15.00 om du i genomsnitt har VG på alla kurser och 20.00 om du har alla MVG. Så har du, låt oss säga, hälften VG och hälften MVG så landar du kring 17,5.

Anta nu att vi har två elever, låt oss kalla dem Stina och Pelle. Stina har VG på hälften av sina gymnasiekurser och resten MVG, men hon har inte läst några kurser som ger meritpoäng. Pelle har "bara" VG i alla sina kurser, men han har valt att läsa kurser som ger honom maximala 2,5 meritpoäng.
Pelle och Stina kommer att ha exakt samma meritvärde när de söker till högskolan. (Meritvärdet = Jämförelsetalet + Meritpoängen)
Då förstår du förmodligen att meritpoäng är bra att ha.

Historien om Stina och Pelle är något förenklad, för det är nästan omöjligt att inte få med sig några meritpoäng alls, och resonemanget förutsätter dessutom att både Stina och Pelle väljer att läsa samma utbildning på högskolan, men i stora drag stämmer det.

Vad får jag meritpoäng för?

Grundregeln för meritpoäng är att du får poäng för kurser som är på högre nivå än vad som krävs på de olika högskoleutbildningarna. Det innebär i praktiken att du ibland har olika många meritpoäng, och därmed meritvärde, beroende på vilken utbildning det är du söker. Observera att det räcker med betyget G för att du ska få tillgodoräkna sig meritpoängen.

A. I moderna språk (högst 1,5 p). Du får 0,5 poäng för varje kurs från och med steg 3. Det betyder att du får maxpoäng i moderna språk om du läser steg 3, 4 och 5. Du kan också få det ifall du läst steg 4 i ett språk och steg 2 i ett annat.

B. I engelska (högst 1,0 p). 0,5 p för B-kursen (såvida den inte ingår i kravet för att söka till utbildningen i fråga) och 0,5 p för C-kursen.

C. I matematik (högst 1,0 p). 0,5 p för varje kurs från och med B-kursen under förutsättning att kurserna ligger över nivån som krävs för behörighet

D. Andra kurser, så kallade områdeskurser (högst 1,0 p). Här behöver du gissa lite grand vad du tror att du kommer att vilja plugga på högskolan. På den här länken kan du se vilka områdeskurser som ger meritpoäng på ett antal vanliga högskoleutbildningar. På s 27-28 i dokumentet hittar du ett användbart register. När det gäller utbildningar som inte står med där får du kika i högskolans programkataloger eller på www.studera.nu.

Det finns ytterligare några regler, men det är inte så ofta de blir aktuella.

Allmänt kan du säga att om du tillhör den kategori elever som har skapligt lätt för språk och därför får 1-1,5 meritpoäng ur den kategorin så behöver du som regel inte bekymra dig så mycket om dina meritpoäng. Resten av poängen upp till 2,5 brukar du kunna få genom att bara läsa de kurser som ingår i programmet du läser, åtminstone ifall du som du läser på det samhälls- eller naturvetenskapliga programmet.

För dig som går i år ett på gymnasiet gäller att det bara finns tre kategorier ämnen att få meritpoäng för:

A. I modernas språk kan du få 1,5 meritpoäng om duläst steg 3 och 4 i samma moderna språk, alternativt om du klarat minst betyget E i steg 5 i ett modernat språk (kan vara modersmål som t ex persiska, men i så fall måste du fått betyg i Persiska som just modernt språk och inget annat).

 B. I engelska får du 1,0 meritpoäng om du fått minst betyget E i engelska 7. Inga halva poäng delas ut här.

C. I matematik får du 0,5 meritpoäng för varje kurs som ligger över den kravnivå som varje utbildning har. Har du läst upp till steg 5 får du 1,5 meritpoäng om kravet är steg 3 och 1,0 p om kravet är steg 4. Du som vill in på en teknisk högskola (t ex Chalmers) där kravet kommer att vara steg 4, kan numera få 1,5 meritpoäng vid ansökan dit om du dessutom läst och fått minst E i kursen matematik specialisering.

Kom ihåg att fördjupade språkkunskaper är en merit i många sammanhang, så har du kunskaper nog för att få godkänt i steg 5 i ditt moderna språk så tycker jag definitivt att du ska välja den som en utökad kurs, trots att den inte ger dig fler meritpoäng!

Vad behöver jag tänka på när det gäller meritpoäng när du ska söka till gymnasiet?

Inget annat än att det praktiskt taget alltid lönar sig att fortsätta med ditt moderna språk på gymnasiet under förutsättning att du åtminstone klarar betyget E (godkänd).

Hur ska jag egentligen tänka när jag ska välja mina individuella val på gymnasiet?

Det beror lite grand på vem du är. Utgångspunkten tycker jag är att det individuella valet ska bestå av en kombination av nyttiga kurser (t.ex. ur behörighets- eller meritpoängsynpunkt) och kurser som är glädjefyllda (förhoppningsvis uppfyller kurserna båda dessa kriterier).
Om du söker och får beviljat att läsa en kurs som utökad (alltså utöver de obligatoriska 2 500 poängen) så får du tillgodoräkna dig meritpoäng från kursen utan att behöva riskera någon "E-effekt" (d.v.s. att jämförelsetalet - se ovan - minskar).

Om du helt saknar språklig talang så bör du vara mer eftertänksam och förutseende när det gäller att välja dina individuella kurser. Boka då gärna en tid för samtal med mig (Göran).

Jag fattar fortfarande ingenting om meritpoäng...

Läs ovanstående en gång till - helst på morgonen - och om det fortfarande verkar svårt, så hör av dig så reder vi ut begreppen :)!