Läsårets aktiviteter och traditioner – på Grundskolan

Samskolan erbjuder en varierad utbildning som stimulerar alla sinnen. Olika slags aktiviteter är därför både ett viktigt och vanligt inslag i undervisningen. På den här sidan visar vi ett urval av alla läsårets aktiviteter och traditioner som våra elever deltar i.

Musikfestival

En gång om året, två föreställningar. Ja så är det när eleverna i årskurs 6 i maj redovisar sitt halvårslånga musikprojekt. En kvällsföreställning och en morgonföreställning med samtliga elever i sexan på Lorensbergsteaterns scen. Häftigt! Men vad har hänt innan?

Eleverna enas om ett gemensamt tema

I skiftet november/december introducerar våra musiklärare den återkommande Musikfestivalen för årskurs 6. Eleverna enas om ett gemensamt tema för årets skrivande. Någon gång var det Kärlek, en annan gång Eld och ytterligare en tredje gång Vänskap. Förutsättningarna för arbetet presenteras. Alla är med, alla komponerar musiken, alla skriver texterna, alla väljer instrument, alla ”repar”, alla framträder. Språken att skriva på är, förutom svenska och engelska, också tyska, spanska eller franska. Texterna får inte vara kränkande men gärna underfundiga.

Musikstilarna och instrumenten är många

Lärare och elever kommer överens om gruppsammansättning och det brukar bli drygt ett tiotal band med mellan 5 och 8 bandmedlemmar. De använder många instrument, så som piano och trummor, fiol och elbas, klarinett och banjo, synt och gitarr, cello och harpa. Även musikstilarna är många, då det blandas mellan rap och visa, hårdrock och ballader, smörsång och pop, blues och jazz. Under vårterminens början skrivs och komponeras det för att i april starta den intensiva träningsperioden. Nu skall harmonierna sättas och kompet fästas. Nu skall sången tränas och koreografin slipas. Nu skall programblad författas och tryckas. Nu närmar sig den stora finalen och all tillgänglig lektionstid och fritid nyttjas för att slipa på detaljerna inför de stora framträdandena på Lorensbergsteatern. Två härliga föreställningar sprakande av kreativitet, lust, uppfinningsrikedom och glädje! Föreställningar där eleverna i årskurs 6 har gjort allt.

I den nedsläckta salongen är förväntningar höga inför årets två föreställningar.

Djur i världen

Eleverna i förskoleklassen är i en ålder då de är mycket nyfikna på sin omvärld, och det vill vi ta vara på. Djur är alltid fascinerande, och genom att lära sig mer om djur i världen så lär man sig också så mycket mer. Ni ska nedan få följa hur en av våra tre förskoleklassgrupper har, under ett helt år, arbetat med temat ”Djur i världen”.

Ämnesövergripande arbete

I förskoleklassen arbetar vi så ämnesövergripande som möjligt! Under förskoleklassåret vill vi på ett lustfyllt och lekfullt sätt lära känna vår omvärld. Det är viktigt att vi anpassar oss efter elevernas förmåga. Vi vill att alla sinnen skall vara engagerade i arbetet. Genom att ha samma tema hela året har eleverna hittat trygga rutiner i arbetet, och lärarna har kunnat variera arbetssätt och infallsvinklar. Ibland vill eleverna arbeta tillsammans i mindre grupper, och ibland större, och det har vi också kunnat tillgodose i arbetet. Under läsåret 2015-2016 har en av de tre grupperna i förskoleklassen arbetat med temat ”Djur i världen”.

Eleverna lär sig om djur och natur och utvecklas i det svenska språket

Målsättningen med temat har varit att eleverna i förskoleklassen ska lära sig samarbeta, lära sig ännu mer om vår natur, våra världsdelar, utvecklas i det svenska språket och också utvecklas inom bild och form. Anledningen till att vi valde djur i världen är att det är ett område som elever i den här åldern ofta är mycket intresserade av och har vissa förkunskaper kring. Det finns också rikligt med material för alla att fördjupa sig i och lära av, som böcker, bilder och filmer. Vi delade upp detta stora område genom att arbeta med ett djur i veckan. Vi har haft tre undergrupper; djur på land, djur i vatten och djur i luften. Vi har gjort ett urval av djur med typiska och specifika egenskaper som vi ville veta mer om. Arbetet med djuren har också lett oss vidare till en hel del omvärldsorientering, då fakta kommer till oss via geografi, historia, biologi och zoologi. Eleverna har bearbetat materialet på olika sätt.

Till exempel har de alla gjort tre tavlor till vart och ett område under läsåret som har hängt uppe i klassrummet och berikat skolmiljön. Varje undergrupp har också dokumenterats i en egen bok som färdigställts efter avslutat arbete. I boken har texter och bilder bundits ihop till spännande läsning.

Arbetet har fått nya impulser genom besök på stadens museum

Varje vecka har det varit en spänd förväntan bland eleverna när veckans djur har avslöjats. Vi har tillsammans tittat på film för att se levnadsvillkoren för det aktuella djuret, och också fått geografikunskaper om var djuret lever. Efteråt har vi tillsammans gjort en sammanfattning av fakta som vi erövrat tillsammans. Också böcker har använts med bra illustrationer. Det har inspirerat eleverna till att göra illustrationer till det egna faktabladet och tavlan, som hela tiden tillförts nya motiv. Arbetet har också fått nya impulser genom besök på stadens museum. Genom att lyssna, berätta för varandra, läsa i böcker och skriva har även språket och ordförrådet fått mycket träning. Bild har också varit ett frekvent inslag varje vecka med olika tekniker som akvarell, vaxkritor och ”klipp och klistra” med färgat papper.

Eleverna har utvecklats och gjort stora framsteg i sitt avbildande av djur. Tavlorna vi har i klassrummet är eleverna väldigt stolta och nöjda över, och alla har ändå lyckats få ett individuellt uttryck. Sammantaget har eleverna fått ett ökat intresse och förståelse för djuren i vår omvärld. Förhoppningsvis har också lusten och nyfikenheten tagits tillvara, en resurs för framtiden.

Temat ”Djur i världen” har varit ett årslångt arbete för eleverna i förskoleklassen. Ämnet har engagerat dem, tränat dem på många olika slags färdigheter och skapat en samhörighet i gruppen. Deras kunskap om omvärlden har ökat och de har fått en god start inför de kommande åren i grundskolan.

Tårtkavalkad

I slutet av maj pryds förbindelsegången som sammanbinder villorna på Föreningsgatan med en färgsprakande kavalkad av de för ögat och gommen mest lockande kreationer man tänkas kan – tårtkavalkaden. Häftigt! Men vad har hänt innan?

Eleverna skapar en konstfärdig, lockande och säljande tårta

Många ämnen och förmågor är det som kombineras i arbetet som vi kallar Tårtkavalkaden. Eleverna arbetar enskilt eller i par med att skapa en konstfärdig, lockande och säljande tårta. Först måste en idé kläckas, en idé som sedan skall förverkligas. Processen och tankarna måste dokumenteras och presenteras, och allt ska mätas mot det regelverk och de instruktioner som satts upp i förväg.

Detta arbetssätt är på inget sätt ovanligt i skolan, men då det denna gång handlar om att skapa en tårta blir det mer spännande och lockande än många andra gånger. Varje elev eller par skapar en tredimensionell tårta i naturlig storlek. Tårtan tillverkas i material som inte kan ruttna och får ha en area på max 250 cm^2. Tårtan ska kunna hängas på väggen eller i taket utan att tappa sitt material eller gå sönder. I dokumentationen skall grunderna framgå för idén, vilka material som används samt vilka tekniker som används vid konstruktionen. En skiss eller ritning skall ligga till grund för en detaljerad skalenlig ritning. Dokumentationen ska avslutas med en sammanfattning och utvärdering där de ska svara på de här frågorna: Vad har du gjort? Hur har du gjort det? Varför gjorde du just så? Vilka material använde du? Vilka tekniker använde du? Blev du nöjd? Vad kunde du gjort annorlunda för att utveckla din tårta? Avslutningsvis skall tårtan inför utställningen namnges och beskrivas på ett ”säljbart” sätt. Tårtkavalkaden är ett projekt där enbart fantasin sätter gränserna!

En omröstning, där samtliga på lilla skolan är röstberättigade, avgör vilket bidrag som blir Årets Tårta.

Identitetsdagen (SA-dagen)

På Identitetsdagen (f d ”SA-dagen”) bjuder Samskolans nior in släkt och vänner och presenterar sitt SA-arbete från läsåret.

Under höstterminen arbetar åk 9 med temat identitet. Arbetet är kopplat till läroplanens del om värdegrund. Eleverna får inom temat välja ett område och skriva ett arbete med syfte, frågeställning, undersökning, resultat och analys.

En lördag på höstterminen öppnas skolan och det redovisas arbeten, visas konst och spelas musik en hel förmiddag. Självständigt Arbete (SA) har funnits på Samskolan sedan 70-talet, och Identitetsdagen för niorna har varit Grande Finale sedan i början av 2000-talet.

Det bjuds på ett fullmatat program, och mellan alla events kan man som besökare ta en paus i fiket.

[bsk-pdf-manager-pdf id=”47″]

Se bildgallerier från SA-dagar!

Idrottsdagar

Fysisk aktivitet spelar en stor roll på Samskolan. ”Ett sunt sinne kompletteras bäst av en sund kropp”, och därför får eleverna på högstadiet förutom sina vanliga idrottslektioner, Lussedanserna och Vildmarksleden även två fullmatade idrottsdagar varje år.

Under höstterminen kompletteras idrottslektionerna av Vildmarksleden och Lussedanserna, men under vårterminen finns inte några sådana, traditionsinriktade, fysiska inslag så därför får eleverna en vinteridrottsdag i början av mars och en våridrottsdag i maj. Vinteridrottsdagen präglas förstås av rena vinteridrotter, exempelvis anordnas varje år en utförsåkningsresa till Sunne, men även skridskoåkning eller längdskidåkning i SkiDome, och mycket mer.

Våridrottsdagen är mer präglad av utomhusaktiviteter i vårvärme: Beachvolleyboll i Skatås, frisbee-golf, orientering, långdistans-cykling, fotboll, bland annat. Idrottsdagarna är alltid obligatoriska, och även all undervisande personal förutom idrottslärarna är alltid involverade som funktionärer.

Jul- och våravslutningarna

Avslutningarna på Samskolan är alltid en värdig avslutning på terminerna. Julavslutningen är på Göteborgs Konserthus och våravslutningen på GöteborgsOperan.

På Stora Skolan är avslutningarna, både innan jullovet och sommarlovet, viktiga traditioner. Julavslutningen är alltid på Göteborgs Konserthus och är en föreställning som brukar präglas av lugn och eftertänksamhet, medan sommaravslutningen på GöteborgsOperan mer är en fest i färg och glädje. Båda avslutningarna består i hög grad av musiknummer som framförs av elever på skolan, alltid programpunkter eleverna har bestämt själva och som sedan musiklärarna arrangerat upp för kör, full stråk- och blåsorkester och solister, även om det alltid finns utrymme för mer traditionella nummer, dans, spex och till och med akrobatik. Själva föreställningen följs alltid av stipendieutdelning och avtackningar. Avslutningarna är inte tillgängliga för allmänheten.

Klicka för att öppna album! — Visa album: Våravslutningar.

SA-konserter

På Stora skolan finns som elev möjlighet att delta i konserter under skoltid, det som kallas SA-konserter.

På både högstadiet och gymnasiet kan man välja att läsa tilläggskurser i musik, både inom ramen för sina vanliga kursval eller som utökade kurser (gymnasiet). På högstadiet är dessa konserter oftast i ett projekt för SA-arbetet och presenteras i samband med SA-dagen, men det händer att de får egna tillfällen på det som kallas för ”Röda Torget” också. På gymnasiet har man inom ramen för kurserna Ensemble 1 och Ensemble 2 fyra konserter per år, oftast två i aulan och två på ”Röda Torget”. Två konserter brukar vara helt fria vad gäller låtval, men två brukar vara styrda med ett tema (de senaste åren har det varit exempelvis ”country”, ”one-hit-wonders”, ”Way Out West” och mash-ups). Ibland gör skolan också konserter utanför de egna husen, exempelvis på Lilla Samskolan, och vi har också haft samarbeten med andra gymnasieskolor såsom Rudebecksgymnasiet och Hulebecksgymnnasiet.

Lussedansen (Stora skolan)

”Tradition och förnyelse”, säger vi på Samskolan. En gång om året är traditionen lite extra viktig, och det är i mitten av december då Lussedansen och Lussefesten går av stapeln.

Även om Samskolan är en skola som sätter högt värde i att vara i framkant vad gäller modern pedagogik och som alltid försöker känna av strömningar i tiden, så är det alltid viktigt att behålla en fot i traditionen och i vår gemensamma historia. Detta blir tydligt runt Lucia i december då det som kallas ”Lussedansen” anordnas. Lussedansen är en dansfest där eleverna klassvis dansar traditionella svenska folkdanser iklädda folkdräkt (svensk eller med ursprung i ett annat land, det spelar ingen roll), ackompanjerade av ett riktigt spelmanslag. Skolan äger, via donationer, ett par hundra svenska traditionella folkdräkter, och kan stoltsera med landets största folkdräktssamling med dräkter som aktivt används.

Lussedansen är publik, och allmänheten kan komma och titta. Föreställningen, som också brukar innehålla ett Luciatåg, följs av det som kallas ”Lussefesten”, och som är enbart för skolans elever och personal. Lussefesten är ett tillfälle för eleverna att visa upp sina danser för varandra, och för att under en kväll umgås under unika förhållanden som inte finns någon annanstans.

Se bildgallerier från Stora skolans Lussedanser

Vildmarksleden

Det är inte varje dag man tar en promenad i skogen och träffar på troll eller älvor som spelar flöjt. En dag i september går alla klasser på Stora Skolan delar av Vildmarksleden.

Att uppleva och göra saker tillsammans är viktigt för att få en klassgemenskap. Därför går alla klasser delar av Vildmarksleden tillsammans. Dagen börjar på skolgården där klasserna körs med buss antingen till Kåsjön för att gå knappt en mil eller om man går på gymnasiet till Härkeshult för att gå knappt två mil. Vid Kåsjön startar grundskoleklasserna med att utmana en annan klass på dragkamp, gå skidgång eller göra andra samarbetsövningar. Under promenaden till Skatås händer det lite olika saker men den största upplevelsen brukar vara när man får klättra ner i ravinen och möta olika slags skogsväsen. Efter att ha stannat ett antal gånger utmed vägen och fikat och plåstrat om ett och annat skavsår så kommer man äntligen fram till målgången i Skatås. Gymnasieklasserna tar sin lunchpaus vid Kåsjön där många brukar passa på att bada innan färden fortsätter.

Se bilder från Vildmarksleden!

Niornas lunch

Det är en högtidlig och glad stämning när niorna samlades för lunch tillsammans med sina lärare i slutet av läsåret.

För att uppmärksamma våra nior som slutar grundskolan har niorna och deras lärare en gemensam lunch på Elite Park Avenue. Där minglar vi först tillsammans för att sedan sätta oss vid dukade bord och lyssna på tal och sång. Middagen leds av elever och varje klass håller ett tal, visar bilder eller på något annat sätt uppmärksammar de år de haft tillsammans, sedan sjuan eller ännu längre tillbaka. En och annan överraskning brukar det alltid bli och varje år delar vi ut ett stipendium till en niondeklassare med titeln “mest självklara elev”. Mest självklara elev kan innebära mycket, därför är det lika spännande varje år.

Lägerskola

Att börja i en ny skola och i en ny klass kan vara både spännande och lite nervöst. För att våra sjuor ska få möjlighet att lära känna varandra så åker alla klasser i årskursen iväg på en lägerskola under två dagar.

Inför årskurs 7 så skapar vi helt nya klasser och många nya elever börjar hos oss. För att snabbt få chans att lära känna varandra har vi flera olika aktiviteter i början på läsåret. En av dem är att varje klass åker iväg på en lägerskola till Sparreviken. Gården ligger vid havet strax utanför Ljungskile. Klassen åker tåg tillsammans dit och efter en promenad så kommer man fram till lägergården. Där väntar två dagar av aktiviteter tillsammans med sina klasskamrater och sina klassföreståndare. Det blir olika typer av gruppaktiviteter som leds av instruktörer på plats. Det kan till exempel vara att gå en kamratbana tillsammans, paddla kanot och olika typer av lekar. Det finns även en bastu vid vattnet så möjlighet att bada bastu och bada i havet finns också. Personal på gården lagar all mat och man sover tillsammans i stugor. Kvällen avslutas med grillning över öppen eld. Lägerskolan är kostnadsfri för eleverna.

Vårsång

En av Samskolans stolta traditioner på stora skolan är den traditionella Vårsången med mösspåtagning, manskör och vårtal. Även i år gjorde Samskolan sitt bästa för att våren skulle känna sig välkommen.

På valborg samlas stora skolans alla elever och personal på skolgården för att välkomna våren. Samskolans manskör bjuder på traditionsenlig sång och elevrådets ordförande håller tal. De blivande studenterna tar på sig sina halmhattar, vilket är den officiella starten på treornas nedräkning inför studenten. Efter samlingen bjuder Samskolans bambapersonal på korv på skolgården.

Månadens konstnär

Vad har Piet Mondrians geometriska målningar med Jan Lööfs Skrotnisse att göra? Vad har Guiseppo Garimboldos fruktcollage med Yayoi Kusamas psykedeliska måleri att göra? Ja, förmodligen ingenting förutom att de alla varit en i den oändliga raden av Månadens konstnärer på Lilla skolan.

Kunskapsutveckling förutsätter kulturmöten och förmåga att kunna sätta sig in i andras tankesätt och värderingar, att kunna föreställa sig saker. Det är i detta perspektiv som estetiken i skolan spelar en viktig roll och både stärker och utmanar elevernas egna kulturella erfarenheter.

Eleverna lär sig också om den tid och det samhälle konstnären verkat i

Med konstens hjälp fördjupas elevernas lärande och kunskaperna får en mer mångfärgad klangbotten. Med konstens hjälp ställs de invanda föreställningarna på prov. Konstnären har i alla tider utgjort både ett hot mot det rådande och ett hopp om förändring. Ur konsten föds ny konst, och nya sanningar uppstår. Med Månadens konstnär, som är ett arbete där samtliga elever i lågstadiet under en månad arbetar med en utvald konstnär, får eleverna lära sig mycket, inte bara om den aktuelle konstnären, utan också om den tid och det samhälle konstnären verkat i.

Genom att pröva olika uttryckssätt lär sig eleverna att verkligen se konst

Med Månadens konstnär får eleverna pröva på en mängd olika tekniker och uttryckssätt och deras egna palett och repertoar blir, i takt med att åren går, allt mer mångsidig och fyllig. Med Månadens konstnär blir eleverna tryggare både i sitt eget utövande och i analyserandet av konstens innehåll. De utvecklar helt enkelt sin förmåga att se, att verkligen se! Eleverna gör museibesök, tittar på filmer och studerar i böcker. I slutet av varje period smyckas skolan av alla elevernas härliga produktioner. Det är en upplyftande känsla att möta dessa fantastiska elevalster som talar till oss från skolans alla väggar.

Yayoi Kusamas akvareller och Guiseppo Garimboldos fruktcollage. Uttrycken är många och oändliga!

Musikfestival

Eleverna enas om ett gemensamt tema

Musikstilarna och instrumenten är många

Djur i världen

Ämnesövergripande arbete

Eleverna lär sig om djur och natur och utvecklas i det svenska språket

Arbetet har fått nya impulser genom besök på stadens museum

Tårtkavalkad

Eleverna skapar en konstfärdig, lockande och säljande tårta

Identitetsdagen (SA-dagen)

Idrottsdagar

Jul- och våravslutningarna

SA-konserter

Lussedansen (Stora skolan)

Vildmarksleden

Niornas lunch

Lägerskola

Vårsång

Månadens konstnär

Eleverna lär sig också om den tid och det samhälle konstnären verkat i

Genom att pröva olika uttryckssätt lär sig eleverna att verkligen se konst

Om Samskolan

Teknisk info

Kontaktinformation

Lilla skolan

Stora skolan

Läsårets aktiviteter och traditioner – på Grundskolan

Eleverna enas om ett gemensamt tema

Musikstilarna och instrumenten är många

Ämnesövergripande arbete

Eleverna lär sig om djur och natur och utvecklas i det svenska språket

Arbetet har fått nya impulser genom besök på stadens museum

Eleverna skapar en konstfärdig, lockande och säljande tårta

Eleverna lär sig också om den tid och det samhälle konstnären verkat i

Genom att pröva olika uttryckssätt lär sig eleverna att verkligen se konst

Om Samskolan

Socialt

Teknisk info

Kontaktinformation

Lilla skolan

Stora skolan