Läsåret och traditioner

Samskolan erbjuder en varierad utbildning som stimulerar alla sinnen. Olika slags aktiviteter är därför både ett viktigt och vanligt inslag i undervisningen. Vi gör allt från att utforska närområdet med de yngre barnen till att besöka omvärlden med de äldre eleverna.

Tillsammans firar vi högtider, anordnar konserter, upptäcker naturen, gör utflykter/utmarscher, idrottar, reser och mycket mycket mer. Med aktiviteterna vill vi inspirera, utmana och ge våra elever nya upplevelser som vi tror är viktiga pusselbitar för en givande och lärorik skoltid. Vi tar alla till oss kunskap på olika sätt, och genom att anordna olika sorters aktiviteter tar vi ett steg i
rätt riktning för att möta våra elevers olika behov, samtidigt som de har roligt!

På den här sidan visar vi ett urval av alla läsårets aktiviteter och traditioner som våra elever deltar i.

Ekonomiresan

Ekonomiresan sker tidigt första terminen på ekonomiprogrammet. Då besöker vi och lär känna tre helt olika typer av verksamheter, Öströö fårfarm, Faktum och Gekås. Lika viktigt som att lära känna de olika verksamheterna, är att eleverna får tillfälle att lära känna varandra och sina lärare lite bättre under resan.

Vi har en ambition på ekonomiprogrammet att erbjuda eleverna ”samverkan med verkligheten” för att fördjupa och öka kunskaper och förståelse. Ekonomiresan är också kopplad till studierna, främst i kursen företagsekonomi 1. Där vi bland annat tränar på affärsidé och olika typer av företagande, hur företagsekonomiska modeller kan användas på olika sätt och diskuterar samhällspåverkan och nytta. Ekonomiresan brukar avslutas med en het och engagerad debatt, där eleverna får ikläda sig rollen och representera något av de företag vi besökt.

Indienresan

Några samhällsvetare i årskurs 3 får varje år möjlighet att åka till Indien som del av sitt Gymnasiearbete.

När eleverna kommer till Indien jobbar de med sitt gymnasiearbete som skall handla om frågor som berör problem, möjligheter och andra utmaningar som kan finnas i världens största demokrati. Anledningen till att vi har valt just Indien som besöksmål är av ovan nämnda orsaker, men också för att landet befinner sig i en annan del av demokratiseringsprocessen än vad Sverige gör. Det innebär andra typer av problem än vad vi är vana vid, men också andra lösningar. Vi hoppas att vi genom detta kan vidga elevernas perspektiv samt skapa ytterligare förståelse och empati för de problem som finns i världen.

Utöver dessa mer akademiska intressen vill vi även att ungdomarna skall träffa och interagera med människor från andra delar av världen och sprida denna kunskap vidare till sina skolkamrater så att de också får en del av utbytet.

Musikfestival

En gång om året, två föreställningar. Ja så är det när eleverna i årskurs 6 i maj redovisar sitt halvårslånga musikprojekt. En kvällsföreställning och en morgonföreställning med samtliga elever i sexan på Lorensbergsteaterns scen. Häftigt! Men vad har hänt innan?

Eleverna enas om ett gemensamt tema

I skiftet november/december introducerar våra musiklärare den återkommande Musikfestivalen för årskurs 6. Eleverna enas om ett gemensamt tema för årets skrivande. Någon gång var det Kärlek, en annan gång Eld och ytterligare en tredje gång Vänskap. Förutsättningarna för arbetet presenteras. Alla är med, alla komponerar musiken, alla skriver texterna, alla väljer instrument, alla ”repar”, alla framträder. Språken att skriva på är, förutom svenska och engelska, också tyska, spanska eller franska. Texterna får inte vara kränkande men gärna underfundiga.

Musikstilarna och instrumenten är många

Lärare och elever kommer överens om gruppsammansättning och det brukar bli drygt ett tiotal band med mellan 5 och 8 bandmedlemmar. De använder många instrument, så som piano och trummor, fiol och elbas, klarinett och banjo, synt och gitarr, cello och harpa. Även musikstilarna är många, då det blandas mellan rap och visa, hårdrock och ballader, smörsång och pop, blues och jazz. Under vårterminens början skrivs och komponeras det för att i april starta den intensiva träningsperioden. Nu skall harmonierna sättas och kompet fästas. Nu skall sången tränas och koreografin slipas. Nu skall programblad författas och tryckas. Nu närmar sig den stora finalen och all tillgänglig lektionstid och fritid nyttjas för att slipa på detaljerna inför de stora framträdandena på Lorensbergsteatern. Två härliga föreställningar sprakande av kreativitet, lust, uppfinningsrikedom och glädje! Föreställningar där eleverna i årskurs 6 har gjort allt.

I den nedsläckta salongen är förväntningar höga inför årets två föreställningar.

Djur i världen

Eleverna i förskoleklassen är i en ålder då de är mycket nyfikna på sin omvärld, och det vill vi ta vara på. Djur är alltid fascinerande, och genom att lära sig mer om djur i världen så lär man sig också så mycket mer. Ni ska nedan få följa hur en av våra tre förskoleklassgrupper har, under ett helt år, arbetat med temat ”Djur i världen”.

Ämnesövergripande arbete

I förskoleklassen arbetar vi så ämnesövergripande som möjligt! Under förskoleklassåret vill vi på ett lustfyllt och lekfullt sätt lära känna vår omvärld. Det är viktigt att vi anpassar oss efter elevernas förmåga. Vi vill att alla sinnen skall vara engagerade i arbetet. Genom att ha samma tema hela året har eleverna hittat trygga rutiner i arbetet, och lärarna har kunnat variera arbetssätt och infallsvinklar. Ibland vill eleverna arbeta tillsammans i mindre grupper, och ibland större, och det har vi också kunnat tillgodose i arbetet. Under läsåret 2015-2016 har en av de tre grupperna i förskoleklassen arbetat med temat ”Djur i världen”.

Eleverna lär sig om djur och natur och utvecklas i det svenska språket

Målsättningen med temat har varit att eleverna i förskoleklassen ska lära sig samarbeta, lära sig ännu mer om vår natur, våra världsdelar, utvecklas i det svenska språket och också utvecklas inom bild och form. Anledningen till att vi valde djur i världen är att det är ett område som elever i den här åldern ofta är mycket intresserade av och har vissa förkunskaper kring. Det finns också rikligt med material för alla att fördjupa sig i och lära av, som böcker, bilder och filmer. Vi delade upp detta stora område genom att arbeta med ett djur i veckan. Vi har haft tre undergrupper; djur på land, djur i vatten och djur i luften. Vi har gjort ett urval av djur med typiska och specifika egenskaper som vi ville veta mer om. Arbetet med djuren har också lett oss vidare till en hel del omvärldsorientering, då fakta kommer till oss via geografi, historia, biologi och zoologi. Eleverna har bearbetat materialet på olika sätt.

Till exempel har de alla gjort tre tavlor till vart och ett område under läsåret som har hängt uppe i klassrummet och berikat skolmiljön. Varje undergrupp har också dokumenterats i en egen bok som färdigställts efter avslutat arbete. I boken har texter och bilder bundits ihop till spännande läsning.

Arbetet har fått nya impulser genom besök på stadens museum

Varje vecka har det varit en spänd förväntan bland eleverna när veckans djur har avslöjats. Vi har tillsammans tittat på film för att se levnadsvillkoren för det aktuella djuret, och också fått geografikunskaper om var djuret lever. Efteråt har vi tillsammans gjort en sammanfattning av fakta som vi erövrat tillsammans. Också böcker har använts med bra illustrationer. Det har inspirerat eleverna till att göra illustrationer till det egna faktabladet och tavlan, som hela tiden tillförts nya motiv. Arbetet har också fått nya impulser genom besök på stadens museum. Genom att lyssna, berätta för varandra, läsa i böcker och skriva har även språket och ordförrådet fått mycket träning. Bild har också varit ett frekvent inslag varje vecka med olika tekniker som akvarell, vaxkritor och ”klipp och klistra” med färgat papper.

Eleverna har utvecklats och gjort stora framsteg i sitt avbildande av djur. Tavlorna vi har i klassrummet är eleverna väldigt stolta och nöjda över, och alla har ändå lyckats få ett individuellt uttryck. Sammantaget har eleverna fått ett ökat intresse och förståelse för djuren i vår omvärld. Förhoppningsvis har också lusten och nyfikenheten tagits tillvara, en resurs för framtiden.

Temat ”Djur i världen” har varit ett årslångt arbete för eleverna i förskoleklassen. Ämnet har engagerat dem, tränat dem på många olika slags färdigheter och skapat en samhörighet i gruppen. Deras kunskap om omvärlden har ökat och de har fått en god start inför de kommande åren i grundskolan.

Tårtkavalkad

I slutet av maj pryds förbindelsegången som sammanbinder villorna på Föreningsgatan med en färgsprakande kavalkad av de för ögat och gommen mest lockande kreationer man tänkas kan – tårtkavalkaden. Häftigt! Men vad har hänt innan?

Eleverna skapar en konstfärdig, lockande och säljande tårta

Många ämnen och förmågor är det som kombineras i arbetet som vi kallar Tårtkavalkaden. Eleverna arbetar enskilt eller i par med att skapa en konstfärdig, lockande och säljande tårta. Först måste en idé kläckas, en idé som sedan skall förverkligas. Processen och tankarna måste dokumenteras och presenteras, och allt ska mätas mot det regelverk och de instruktioner som satts upp i förväg.

Detta arbetssätt är på inget sätt ovanligt i skolan, men då det denna gång handlar om att skapa en tårta blir det mer spännande och lockande än många andra gånger. Varje elev eller par skapar en tredimensionell tårta i naturlig storlek. Tårtan tillverkas i material som inte kan ruttna och får ha en area på max 250 cm^2. Tårtan ska kunna hängas på väggen eller i taket utan att tappa sitt material eller gå sönder. I dokumentationen skall grunderna framgå för idén, vilka material som används samt vilka tekniker som används vid konstruktionen. En skiss eller ritning skall ligga till grund för en detaljerad skalenlig ritning. Dokumentationen ska avslutas med en sammanfattning och utvärdering där de ska svara på de här frågorna: Vad har du gjort? Hur har du gjort det? Varför gjorde du just så? Vilka material använde du? Vilka tekniker använde du? Blev du nöjd? Vad kunde du gjort annorlunda för att utveckla din tårta? Avslutningsvis skall tårtan inför utställningen namnges och beskrivas på ett ”säljbart” sätt. Tårtkavalkaden är ett projekt där enbart fantasin sätter gränserna!

En omröstning, där samtliga på lilla skolan är röstberättigade, avgör vilket bidrag som blir Årets Tårta.

Marinexkursion (Rörö)

Naturvetarna genomför en flerdagars marinexkursion på Rörö i årskurs 1.

I början av juni åker naturvetarna ut till Rörö och studerar det marina livet under havsytan.

Identitetsdagen (SA-dagen)

På Identitetsdagen (f d ”SA-dagen”) bjuder Samskolans nior in släkt och vänner och presenterar sitt SA-arbete från läsåret.

Under höstterminen arbetar åk 9 med temat identitet. Arbetet är kopplat till läroplanens del om värdegrund. Eleverna får inom temat välja ett område och skriva ett arbete med syfte, frågeställning, undersökning, resultat och analys.

En lördag på höstterminen öppnas skolan och det redovisas arbeten, visas konst och spelas musik en hel förmiddag. Självständigt Arbete (SA) har funnits på Samskolan sedan 70-talet, och Identitetsdagen för niorna har varit Grande Finale sedan i början av 2000-talet.

Det bjuds på ett fullmatat program, och mellan alla events kan man som besökare ta en paus i fiket.

[bsk-pdf-manager-pdf id=”47″]

Se bildgallerier från SA-dagar!

Grön Flagg

Förskolan på Samskolan har ”Grön Flagg”- certifikat. Det betyder att vi varje år arbetar mot nya mål för hur vi ska arbeta med barnen för att skapa ett varsamt förhållningssätt till oss själva och vår omgivande miljö.

För 20 år sedan startade Håll Sverige Rent undervisningsverktyget Grön Flagg som används av skolor och förskolor i 238 av Sveriges 290 kommuner. Genom att arbeta med Grön Flagg hittar vi i Samskolans förskola bra metoder för att arbeta med hållbarhetsfrågor på ett åldersadekvat sätt. Vi betonar i arbetet respekten och nyfikenheten inför för allt levande och vi vill skapa en kärlek och förundran inför vår natur. Varje år sätter vi upp mål för vårt arbete inom något av områdena klimat & energi, kretslopp, kemikalier, livsstil & hälsa, närmiljö, konsumtion eller vattenresurser.

”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö¬ och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.”
Ur Läroplan för förskola Lpfö 98

”Varsam”

”Varsam” kallar vi vårt värdegrundsarbete där vi på olika sätt arbetar för att barn och vuxna ska behandla varandra och vår miljö på ett respektfullt sätt.

Vi vill att alla barn ska uppleva att de ingår i ett tryggt sammanhang och kan lita på sina kamrater och de vuxna runt omkring. Att behöva uppleva att man inte får vara med, att man inte duger kan sätta djupa spår i oss människor. Det krävs ett målmedvetet och ihärdigt arbete från alla vuxna och barn för att skapa ett gott mänskligt klimat. Detta arbete måste alltid pågå men vi brukar lägga mycket uppmärksamhet på arbetet i början av höstterminen för att alla ska komma in i goda rutiner, en period vi kalla ”Varsam”.

Lärarna använder sig inte av någon gemensam eller specifik metod eller material utan använder olika metoder för ”Varsam”-arbetet. Vissa grupper har handdockor. Andra använder sig av barnböcker som belyser ämnet och ger bra samtal. Andra använder filmer, bilder eller berättelser ur vardagen. Det viktigaste är att alla lärare är goda förebilder, lägger den tid och omsorg som behövs på arbetet och att alltid reagerar när någon blir utsatt eller upplever sig otrygg av någon anledning.

Alla grupper gör, som en del av arbetet med att upprätta ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”, årligen en kartläggning av miljön för att upptäcka situationer, rutiner fysiska platser där barn kan känna sig otrygga utsatta.

Vi vill också skapa en skolmiljö där vi tar gemensamt ansvar för vårt material och våra lokaler. Vi tränar oss på att lägga tillbaka det vi har använt på platsen där materialet ska ligga, att vi städar efter oss, och att vi flyttar vårt material på ett sådant sätt att det inte går i sönder. Vi utser ”veckans hjälpare” som på ett särskilt sätt värnar om miljön genom att vattna blommor m.m.

När vi är utomhus tar vi hand om vår utemiljö genom att städa efter oss, sopa, plantera och göra det fint. I vårt arbete med miljöcertifieringen ”Grön Flagg” får vi också möjlighet att arbeta ännu mer med vår miljö i ett större perspektiv.

”Förståelse och medmänsklighet. Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.”
Ur Läroplan för förskola Lpfö 98

Inskolning

Inskolningstid i förskola är en tid då fokus ligger på att skapa trygghet för barn och föräldrar. Det är en viktig process. Om inte barn och föräldrar känner trygghet så går det inte att skapa den goda utvecklings – och lärmiljö som vi eftersträvar på Samskolan.

Att våga lämna tryggheten hos mamma och/eller pappa är ett stort steg att ta i livet. Särskild för Samskolans allra yngsta. Den första tiden i en människas liv är man helt beroende av sin omgivning. Man knyter starka band till sina föräldrar. Det är den viktiga anknytningen. Så går det en tid och barnet förväntas knyta an till andra vuxna t.ex. lärarna i förskola. Det är en stor förändring i en ung människas liv och det tar tid. Steget tar olika lång tid för varje barn.

På Samskolan är vi väl medvetna om att det kan ta lång tid och vi planerar utifrån detta. Vi vet att det är viktigt att möta varje barn så att de kan bygga upp sin trygghet i den nya miljön. Barnen behöver lära känna sina lärare, alla nya kamrater, de nya miljöerna och lära sig de nya rutinerna. De måste lita på att mamma eller pappa kommer tillbaka på eftermiddagen och hämtar.

Alla lärare och föräldrar är inställda på att lägga mycket arbete i början på höstterminen för att skapa de bästa förutsättningar för att bygga upp en trygg och förutsägbar miljö för barnen. Man tar emot några få barn i taget. Barnen får vara här korta stunder den första tiden och sedan bygga på med längre och längre stunder. Lärarna repeterar namn och rutiner för att barnen ska lära känna sin omgivning. Lärarna visar tydligt hur barnen ska göra i olika situationer, var man lägger sina saker, hur man går på toaletten, var man sitter och äter m.m.

Under inskolningstiden så undviker vi att gå på lägre utflykter eller göra andra aktiviteter som kan skapa otrygghet. Grupperna håller sig gärna i den kända miljön i sitt klassrum. Lärarna beviljas heller inte semester under perioden, detta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt.

Vi märker att tiden och engagemanget som vi lägger på en god inskolning ger resultat. Vi ser att vi har trygga barn som trivs med att vara i sin förskola och som vågar vinka av sina föräldrar på morgonen ibland med tårar men också med glada slängkyssar.

”Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.”
Ur Läroplan för förskola Lpfö 98

Idrottsdagar

Fysisk aktivitet spelar en stor roll på Samskolan. ”Ett sunt sinne kompletteras bäst av en sund kropp”, och därför får eleverna på högstadiet förutom sina vanliga idrottslektioner, Lussedanserna och Vildmarksleden även två fullmatade idrottsdagar varje år.

Under höstterminen kompletteras idrottslektionerna av Vildmarksleden och Lussedanserna, men under vårterminen finns inte några sådana, traditionsinriktade, fysiska inslag så därför får eleverna en vinteridrottsdag i början av mars och en våridrottsdag i maj. Vinteridrottsdagen präglas förstås av rena vinteridrotter, exempelvis anordnas varje år en utförsåkningsresa till Sunne, men även skridskoåkning eller längdskidåkning i SkiDome, och mycket mer.

Våridrottsdagen är mer präglad av utomhusaktiviteter i vårvärme: Beachvolleyboll i Skatås, frisbee-golf, orientering, långdistans-cykling, fotboll, bland annat. Idrottsdagarna är alltid obligatoriska, och även all undervisande personal förutom idrottslärarna är alltid involverade som funktionärer.

SM i juridik

Kan husköpet hävas om äktenskapet spricker inom fyra år? Om ett avtal kan innehålla ett sådant villkor var en av frågorna elever ur årskurs tre hade att lösa i det skriftliga provet i Skol-SM i juridik. Nio fyrmannalag arbetade intensivt i tre timmar för att reda ut och besvara 15 juridiska frågor med lagboken som enda hjälpmedel.

På Samskolan finns möjlighet att läsa tre kurser i juridik och det är i den sista kursen som tävlingsmomentet Skol-SM i juridik genomförs. Att delta i tävlingen passar bra in i juridikundervisningen eftersom lösning av juridiska problem är en viktig del i de tre juridiska kurserna.

2016 debuterade Samskolan i tävlingen som lockade 140 lag från hela landet. De fyra bästa skolornas bästa lag möts i ett avgörande rättegångsspel i rättssalen på Stockholms Universitet. Ett av lagen kommer från Samskolan.

”Samtliga våra lag gjorde goda insatser och det krävdes målfoto mellan tre lag för att utse Samskolans vinnande lag”, berättar läraren Jonas Winbo.

Eleverna har förberetts för tävlingen bland annat genom konkreta tips och råd från yrkesverksamma jurister på advokatbyråerna Vinge och Mannheimer & Swartling. Inför rättegångsspelet, som är en rättegång i form av ett rollspel, väntar dels utformande av viktiga juridiska dokument men även förberedelser av muntlig juridisk argumentation. Det gäller att övertyga domaren om att du har rätt och motparten fel. En uppgift som eleverna ofta tycker är stimulerande.

Undrar du förresten över frågan i rubriken? Nej, ett sådant villkor är inte förenligt med Jordabalkens regler, vilka styr hur en fastighet kan överlåtas.

Ekonomiresan

Indienresan