Alla barn och ungdomar mår bra av fysisk aktivitet och rörelse. Under barn- och ungdomsåren lägger man grunden för sin framtida hälsa och framtida motionsvanor. Därför är det viktigt att vi försöker erbjuda en så bred aktivitetsbank som vi bara kan för att chanserna till att eleven ska hitta något som den gillar och passar den ökar.
På Samskolan har vi idrott och hälsa på schemat 80 minuter varje vecka för lågstadieklasserna och 100 minuter för eleverna på mellanstadiet, fördelat på två tillfällen i veckan. Just de år eleven tillbringar på Lilla skolan kallas för den motoriska guldåldern och är den tid nervsystemet fortfarande växer och möjligheterna att kunna påverka dess utveckling och lära sig nya motoriska färdigheter är som störst. Under dessa år är det därför en gyllene period att träna in koordination, balans, reaktionssnabbhet och teknik. Det har man stor nytta av resten av livet. Detta försöker vi göra genom allsidighet och variation för att nervsystemet skall tränas och utvecklas optimalt. Få andra ämnen kan konkurrera med ämnet idrott och hälsa i väsentlighet då att vi behandlar delar av läroplanen såsom simning, livräddning och ergonomi och vilka effekterna blir.
Lussedans är något som är unikt för Samskolan och som hålls varje år i samband med höstterminens avslutning. Samtliga elever bär då folkdräkt och deltar i uppvisningsdanser. På skolan lägger vi därför stor vikt vid att träna folkdanser från olika länder och tidsepoker. Genom dansen kan eleverna utveckla en social förmåga som de har nytta av i vuxenlivet och genom att de lär sig olika danser kan de föra traditioner vidare.
Forskning visar att vi har större möjlighet att påverka vår hjärnkapacitet än man tidigare trott. Genom att vässa kognitiva förmågor och till och med får delar av hjärnan att växa. Man skulle kunna tro att detta sker genom hjärnträning som kluriga korsord och sudoku men sanningen är att detta sker genom konditionsträning. Att ha skolidrott på schemat varje morgon skulle med andra ord göra underverk för elevernas resultat även i övriga skolämnen. Tre dagars träning i veckan ger bättre koncentration, bättre minne, ökad inlärningsförmåga och ökad stresstålighet och kreativitet.
Kortsiktigt kan man skörda de positiva effekterna av en idrottslektion genom kognitiva funktioner så som kreativitet och koncentration håller i sig några timmar efter en idrottslektion. Långsiktigt leder fysisk aktivitet även till att hela hjärnan arbetar effektivare. Få insatser, om någon, har så tydliga effekter som motion. Det främjar så väl fysisk som psykisk hälsa och bättre skolresultat generellt. Starkare skelett, bättre koncentration och sömn.
Effekterna av idrott och hälsa och barns välmående och skolresultat är väldigt tydligt enligt de senaste tio åren av forskning. Att vara fysisk aktiv ger överspridning. Det är förbrödrande, ökar barnens självförtroende och bidrar till en mental uppgradering. Förutom bättre impulskontroll så får barn även en förbättrad exekutiv funktion. Detta innefattar exempelvis en bättre förståelse mellan orsak och verkan, blir bättre på att planera, skapa struktur i vardagen, motivera sig själv till handlingar, fördela uppmärksamhet och värdera sina egna handlingar. Egenskaper som är väldigt viktiga i mer eller mindre alla situationer i livet idag. Idrott och hälsa i skolan är något som utan tvekan ger många positiva effekter till våra barn och samhället i stort.